uppsala universitet ämneslärare

tvårig fackskola efter grundskolan. Från 1930-talet började folkskolan kommunaliseras även på landsbygden (se.7). I den skolan fanns två stadier: trivialskolan där yngre elever lärde latin, räkning och kyrkosång (läs- och skrivkunskaper förutsattes) och gymnasiet, där klassiska språk dominerade. Eftersom man ansåg att det utbildades för många småskollärarinnor, föreslogs vid 1923 års riksdag att seminarierna skulle förstatligas för att antalet lärare skulle avpassas bättre efter behovet, och detta beslutades 1932. Efter mönster av Högre Lärarinneseminariet inrättades flera privata seminarier i Stockholm: Privata högre lärarinneseminariet tillkom 1899, Anna Sandströms högre lärarinneseminarium fanns 1900-39 och verksamheten fortsatte i viss mån genom Anna Sandströms fortbildningskurser. Även borgerlig kommun kunde från 1919 inrätta högre folkskola.

Den sista kursen på Näs anordnades 1966. Förutom universiteten fanns regionala högskolor, varav somliga startat som universitetsfilialer, t ex Karlstad till Göteborgs universitet. 1869 flyttades bergsskolan i Falun till Teknologiska institutet som sedan omfattade fyra fackskolor med treårig kurs: maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi, kemisk teknologi, bergsvetenskap samt väg- och vattenbyggnadskonst. 1964-76 fanns det centrala ämbetsverket Universitetskanslersämbetet, som utvecklades till Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Många folkhögskolor hade på 1930-talet en andra årskurs, och många drivs fortfarande som internat.